Sådant jag finner fint.

Some people are born with tornados in their lives, 
but constellations in their eyes. 
Other people are born with stars at their feet, 
but their souls are lost at sea. 

Another woman’s beauty is not the absence of your own

Hörs hej!

och du är himlen jag föll från

Får längtan efter havet på samma vis jag längtade efter Svenska insjöar utan saltvatten förra vintersommaren. Om det finns någon rim och ranson i det vill säga. Det stora stora blå som låter en andas och kanske kunde rädda en ibland. Kalla atlanten som fick mig att inse att vad jag endast behöver är massor jävlaranamma och indiska oceanen som blev mitt hemmahav till slut.

Finafina på jungfru!!! 

2016-01-02

Tvåtusenfemton var bra, det var fint, sorgligt, och avsked. Det var kärlek och Sydafrika, bästa bästa Sydafrika som räddade mig just då. Nu är det något annat som räddar mig, något som finns här. Det var insikten om att allt har sin tid, att varje kapitel behövs och uppkommer av någon himla anledning. Det gav mig också insikten att det är så jävla jobbigt att inte veta vem jag är, att min identitet speglades så starkt av vad jag gjorde och vart jag var. Sydafrika förändrade mig och nu förösöker jag hitta ut på andra sidan, kanske mest det jag har försökt göra hela hösten. Tvåtusenfemton gav mig Håkan, systrar och ett stycke stjärnfallperson. Det gav mig också Riley, Tim och Kelly. 2015 gjorde mig ledsen och så jävlajävla glad många gånger, det var ensamhet och rädsla för att lämna. Det var finafina människor som räddade mig så många gånger under hopplösa vårvintern. 

Tvåtusenfemton var London, Tyskland och Kapstaden. Det var Kruger, Durban och Bloemfontein. Det var att komma hem till ett Sverige som inte sa howzit eller krävde samma uppmärksamhet, utan elstängsel och larm. Utan samma misär och helvete.  

2016 får gärna ge lite mer RO i lillkroppen, mer spring i benen, mer hybris, mer civilkurage och investering i det egna välmåendet, mindre amount av vidriga män. 

Det här kommer bli toppen. Puss!!! 

2015 vad fint du blev till slut, det trodde jag inte från början. Tack alla finafina för ett sånt bra avslut på året, nu hoppas vi att 2016 blir hybrisens och teslornas år. 

Börja nånstans

Mvh hybrisElsa.

Måndagshej

Till dig Queen C som oftast inte fattar hur jävla bra du är och hur mycket du betyder för människor i din omgivning. Det tåls liksom att upprepas, på samma sätt som vi kan sjunga sayonara om och om igen med frillan. Att du är en queen och helt jävla fantastisk på så många vis, jag är så himla himla tacksam att få ha dig som vän. Det ska du veta.

Och allt det här vänder sig in i mig

Det är så himlans mycket upp och ner nu, försöker förhindra något slags självförakt som ibland kan äta upp mig inifrån. Det här med att gilla sig själv alltså, inte det lättaste. Jag vet ju hur det är, jag hör dina ord, mina prestationer värderar inte mig som person. Jag är mer än så. Men det är så jävlajävla svårt att ta in, att förstå att jag är mer än det här, än allt som rör sig i skallen. Alltid för mycket eller ingenting alls. Hybrisåret 2016 nu är jag redo, för såhär ska det inte va. 

Lyssna till samma regn.

Detta.

Dimmiga dagar var fina dagar

Att det tar fyra månader att smälta oceaner som tog över min värld för tolv månader. Att livet kan vara så jävla fint; att köra runt i dimman och krama en bästa vän för att vi ska inte ses på en vecka och det känns orimligt. När opponeringar går okej men en ändå bara vill lägga sig och gråta på badrumsgolvet för en har haft ångestkänslor i maggropen de senaste fem timmarna men att allt blir bättre till slut. Efter diverse turer på jungfruberget + kött :-) överlever jag den här järnbristen också.

I am the sea and nobody owns me.