Sveriges Radios utrikeskorrespondent Nils Horner har blivit mördad i Kabul idag. Att journalister och sjukvårdspersonal och personal från biståndsorganisationer far illa alltmer i konflikthärjade länder är fördjävligt. Utrikeskorrespondenterna betyder oerhört mycket för landet i konflikt men samtidigt lika viktigt för oss som inte är där. Det behövs människor som rapporterar från Afghanistan, Sydsudan, Centralafrikanska repbliken eller Syrien. För hur annars ska vi veta vad människor får utstå eller inte. För att kanske förstå lite mer, sända en tanke eller resurser, livsnödvändigt.
Här skriver Martin Schibbye om Nils och journalister.
Den åttonde Mars blev sex personer misshandlade och knivhuggna av nazister i Malmö, dagen efter hade nazister målat svastikor och andra nazistiska ord och symboler på flera Stockholmsskolor. Här står det mer om attacken. En av personerna som blev attackerade vid namn Showan ligger sen en dag tillbaka i koma. Det var ingen slump att dessa människor blev överfallna, de var alla uttalade antirasister och feminister.
Som den här debattartikeln skriver så handlar det inte pojkstreck, utan ren nynazism. Det är ingen slump att det hände inom loppet av två dagar, nazismen och rasismen sprider sig i Europa och kommer fortsätta med det om vi inte gör något åt det.
Slutligen så finns det här en lång intervju/podcast med Gudrun Schyman att lyssna på om en vill det. Denna luriga värld, med hemskheter blandat med glädje, förfärlighet och frihet. Det är viktigt att ta vara på tiden och leva livet fullt ut, en vet ju faktiskt inte när det kan ta slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv något fint är du snäll!