Sommar

Lite Durban, fjäll, London och så. 

You are made of stars.

Torsdag

Vill förklara krig med komplexen och ångesten som det ger med sig. Vill säga högt och tydligt: nejnejnej till tankarna som säger att jag inte duger. Att jag inte är finsmartsnyggklok nog. Vad är NOG? Det existerar inte. Kanske handlar det bara om att bestämma sig, nu ska jag tänka att jag är ett stycke queen och ingenting annat men det blir aldrig så för allt det andra kommer imellan. Skär sig in utan lilla minsta motstånd.

Nu får det räcka. 

20.02

Det här gör mig så ledsen i själen. Vet inte om demonstrationerna för höjda avgifter bara skadar eleverna i slutändan eller om det faktiskt ger något, blir bara så jädrans ledsen när det blir VÅLD. Det påverkar alla när campus och hela universitetet stängs ner, på samma sätt som höjda avgifter påverkar alla. Men att fördröja examen gör ju det hela inte bättre för någon.

Students parked at various places on campus have not been allowed to leave campus.
Posted by UCT Radio 104.5fm on den 19 oktober 2015

Kunde glittra men sen var det som om hon dog

22

Det tar liksom stopp nu, att skriva. Jag kommer ingenvars men här kommer något slags försök till återberättning om vad som hänt i livet. Hängde i Stockholm i helgen med livets personer, så fantastiska allihopa, kände bara så mycket kompiskärlek hela tiden ungefär. Det är kul oavsett om det hetsas över DÖ eller garvas åt roys öron. Det känns som om livet har hittat någon slags bra livsnivå nu vilket är så skönt, det är liksom inte brutala dippar när livet känns meningslöst utan kanske lite mer hanterbara sådana.

Här kommer mycket intressant livslista på sådant jag gjort på senaste tiden:
- Intervjuat ett stycke professor till gymnasiearbetet, det var intressant och förvånansvärt icke stressframkallande.
- Såg ett stjärnfall med Henkis??? Vad är oddsen. Kände mig lite som Linus.
- Gymmat!!! Wow, första gången på cirka ett och ett halvt år.

Jag är så otroligt tacksam att livet är helt okej, att jag inte fastnat i något mönster av flykt från tillvaron. Att Falun, just nu är fint att leva i, att det finns några själar kvar som är så bra och gör så att en klarar av livet. Det gör så att jag klarar av längtan till Jacarandaträden och värdfamiljen eller bara någon annanstans där jag kan va någon annan för ett tag. Kanske är det mest det som allt handlar om, det är oftast okej att vara Elsa nu liksom.

Tisdag

Street-artz och en sydafrikaladdare.

Som så. Vi åker till Tyskland mamman, pappan och jag på höstlovet. Det blir fint, hälsa på Challe och ba leva life så att säga. Annars lever jag, överlever kanske till och med, känns som att livet börjar bli inrutat igen. Kanske börjar någon slags abstinens efter något annat komma tillbaka igen, något nytt sammanhang eller vad som helst. Lyckas oftast tränga bort det med hetspromenader och bra spellistor. På fredag blir det åk av i vilket fall, ska ränna runt i någon stockholmsförort med BRA personer exakt hela helgen. Så länge sedan jag var i Stockholm!!!

0

SÅ mycket på en skala ett till tio orkar jag ta tag i life nu. Borde göra det här och det där men vill mest känna solen och träffa kompisar som bor så himla långt härifrån. Känner mig ytlig och tänker för mycket hela tiden, på jacarandaträden och utseende, längd och Tyskland. Det får väl va så då.