Kanske kommer det vara det allra minsta som kommer saknas mest. Att komma hem från skolan och sätta sig på trappen utanför huset med en slickandes, lurvig, brun hund. Eller att se ett rådjur sakta gå över tomten för att stanna och titta på en och bestämma sig att den där var nog inte så farlig, med katten i knät.
Möjligheten till att se några av de bästa personerna ganska ofta, få sin portion av feministmaffia så att en överlever liksom. Eller gå på konsert för att sedan åka till Mimmi med Lotta, gå till ica och köpa exakt allt det som är gott ungefär. Typ som tryffelsalami och citronsorbet.
Eller bo hos sin enda och bästa syster någon natt, för att få sova skavfötters och äta lingongrova ihop. Kanske är det sånt jag kommer sakna mest, vardagliga tingen som gör så att jag fortfarande sitter ihop som människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv något fint är du snäll!