Livsuppdatering.

 

Såhär sitter jag ofta, i min stol vid mitt skrivbord och är mer eller mindre produktiv samt samlar på mig lite ryggont. 

 

Jag lever och blir arg och glad och känner ofta hur mycket jag älskar mina människor. I vilket fall på sistone. Jag älskar livet som jag kan leva här, men det är ju inte toppen hela tiden. Precis som hemma. Det är enkelt att visa upp en fasad, med bilder på nya äventyr och texter med kärleksförklaringar. Det finns dippar även fast det kanske inte tycks vara så. Mamma sa häromveckan när jag tyckte allt var pest att det hade nog varit likadant om jag var i Sverige. Det är sant, det finns liksom ingen garanti att livet bara är najs hela tiden även fast en flyttar någon annanstans. Viktigt att komma ihåg.