Som finns där alltid och bara ibland. Genom knastriga skypesamtal och ledsenhet på håltimmarna när en längtar efter sin familj. Vänner som blir lika arg på dumma människor och orättvisor, som hashtaggar borgaraktivitet och lugnar ner en i all stressångest.
Vänner som finns där ibland, som ger sig iväg och ut på egna äventyr. Vänner som alltid finns där även fast de är långt långt borta. Vänner som dansar lika febrilt en lördagsnatt med en och ser till så att en är okej när vi ramlar hem. Vänner som vågar och vänner med integritet.
Vänner som följer med, på nästan allt en hittar på och vänner som tycker det är lika kul att diskutera feminism och gå på föreläsningar. Vänner som köper böcker till en och fattar när livet suger. Vänner som tar tid för fika och argsinthet, som vågar berätta vad dom känner och säger till när en är dum i huvudet.
Tacktacktack för att ni finns. Utan er skulle jag gå under.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv något fint är du snäll!