TIA ?

TIE? This is Europe? This is Africa?

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det uttrycket. Används ofta när något inte fungerar eller tar jäkligt lång tid, This Is Africa alltså. För det finns väl inget uttryck som lyder This Is Europe? Nä tror inte det va.

Det är svårt att förmedla en blandad bild av det jag håller på med, vad jag ser och hur Sydafrika egentligen är. Amina frågade mig idag hur samhället är, om det finns fattiga människor eller hur det egentligen står till. Att analysera ett helt land är ju ganska svårt för en artonårig utbytesstudent med sju månaders erfarenhet i landet men jag ska försöka lite till Amina <3.

Det  finns fattigdom, jag ser den varje dag när jag åker till skolan. Jag ser människor liggandes i gräset i en park, inte för att njuta av solen utan för att sova. Kanske sova ut effekterna av droger. Det finns rika människor också, det finns privatskolor där det kostar omkring R 200 000 per år att utbilda sina barn i. Vid många rödljus står det oftast unga män och tigger. För change. Vid andra rödljus säljs det mobilladdare, solglasögon, hattar eller bälten.

Det finns kåkstäder och så finns det en president som bygger hus för miljoner. Det finns utbredd korruption och en byråkrati som inte alls liknar Sveriges. För en person som betalar skatt går det ungefär elva personer som inte betalar skatt, det bor ungefär femtiotre miljoner människor i Sydafrika.

Det finns väldigt många problem i Sydafrika, vissa säger att det är ett hopplöst land men det tror jag verkligen inte på. För tjugo och ett halvt år sedan hade Sydafrika sitt första fria val. Något en måste komma ihåg. För trettio år sedan var det djävligaste apartheid. Något som en också måste komma ihåg. Under de sju (på tisdag åtta månader) jag har bott och levat i Durban så har jag träffat på mer trevlighet än under min hela sjuttonåriga tid i Sverige.

Att jämföra länder är snudd på omöjligt så det tycker jag inte vi ska ge oss in på. Sydafrika är verkligen inte ett homogent land vilket är något av det bästa jag vet med landet. Det är färgsprakande, varmt, kallt, tufft, svettigt, jävligt, fantastiskt, roligt och ledsamt. Oftast allt på samma gång. Rasism, sexism, homofobi, transfobi, misogyni är sådant som också finns.

Så. Fattigdomen. Jag kommer ju aldrig fatta hur det är att ha upplevt fattigdom, hunger eller att vara så i nöd så att en behöver leva på gatan. Det kommer jag aldrig att förstå helt på riktigt. Förmodligen inte någon av er som läser det här heller. Ett socialt skyddsnät som vi har i Sverige finns inte jämförbart på långa vägar här. Jag har varit i en kåkstad. Khayelitsha utanför Kapstaden, jag själv och ungefär tjugo andra utbytesstudenter besökte en förskola där. Att uttala mig om fattigdomen i Khayelitsha är svårt, jag vet ju ändå inte hur livet är där men jag vet att det är svårt, väldigt svårt för vissa. Här är en video jag tog på barnen när de dansade för oss. https://www.facebook.com/Elsawiking/posts/10201827195680048:0

Livet jag lever här är ju långt ifrån vad alla lever, men med det sagt så är det ju också väldigt många som lever som jag gör just nu.

Vi hörs.